UFC
Khamzat Chimeavs hårda ord mot provokatören: ”Dö som en gris”
Nyheter
Khamzat Chimeavs hårda ord mot provokatören: ”Dö som en gris”
Publicerat 25 januari, 2023
By Sebastian Vendel-Martinez
Den högerextrema provokatören Rasmus Paludan fortsätter att väcka reaktioner – inte minst från den svenske UFC-stjärnan Khamzat Chimaev.
Det var tidigare i veckan som Paludan, som är känd för sina provocerande aktioner mot islam och invandrare, brände islams heliga bok koranen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.
Khamzat var tidig med att reagera via sociala medier och kallade Rasmus Paludan för ”terrorist”.
Nyligen tog Khamzat till sociala medier för att vädra sitt missnöje med Paludans agerande i en livesändning.
Visa detta inlägg på Instagram
– Hej lilla gris (Paludan), din tid kommer också, säger Khamzat… Ja, jag bor i Sverige, jag går vart jag vill, jag kommer gå vart jag vill, det är inte du som bestämmer. Du kommer vara en gris, du kommer dö som en gris.
Läs mer
- Tobias Harila öppnar upp om segern och framtidsplanerna: ”Slåss om bältet innan…”
- KLART: Jake Paul gör MMA-debut för världsledande organisationen
- Lista: Sveriges 10 bästa proffsboxare 2023
- Svenska världsmästaren Emma Stonegård klar för titelfajt mot superstjärnan: ”Sjukt stort”
Paludans agerande kan påverka Sverige politiskt
Paludan hävdar att idén om koranbränningen kom från Chang Frick, som driver Sverigedemokraternas mediekanal Riks, som både kom med idén och betalade tillståndet. SD har sedan dess tillbakavisat påståendena.
Detta har skapat starka protester mot den svenska regeringen. Svenska flaggor bränns och skändas i många muslimska länder som skuldbelägger staten för att ha tillåtit och skyddat koranbränningen. Händelsen kan även påverka huruvida Sverige går med i NATO eller inte – då Turkiet reagerat negativt på koranbränningen och ställer sig mot Sveriges NATO-ansökan.
Paludans provokativa manifestationer har godkänts med motiveringen att det faller under yttrandefrihet. Detta trots att den svenska åklagarmyndighetens definition av hets mot folkgrupp innefattar aktioner mot folk baserar på trosbekännelser.
”Att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp av personer, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.”
Att den svenska polisen och staten har gjort skillnad på koranbränning kontra andra liknande, provokativa uttryck har skapat anklagelser om favorisering och hyckleri.
Exempelvis under augusti 2017 blev prideflaggor brända i en akt som utreddes av polis och rubricerades som hatbrott. I oktober förra året dömdes två tonårspojkar till samhällstjänst för att ha bränt en prideflagga – tingsrätten skärpte domen eftersom akten sågs vara kränkande mot de med en annan sexuell läggning.
Koranbränning har dock inte rubricerats som varken kränkande eller som hets mot folkgrupp.
