Är Samuel Bark redo att inta tronen som Sveriges nästa UFC-stjärna?

Högst upp i svensk MMA står en tom tron och väntar på sin nästa arvtagare – en ny kung som kan bära fanan för svensk MMA in i framtiden.

Innan Alexander ”The Mauler” Gustafsson fanns det inte ens en tron. Han var pionjären som gjorde att sporten gick från en subkultur till att etablera sporten i Sverige. Efter att tronarvingen Khamzat Chimaev valde att lämna Sverige är nu frågan vem som kommer att bli nästa svenska UFC-stjärna. Någon måste ta över – frågan är bara vem.

Framgångssagan Andreas “Bane” Gustafsson, som nyligen säkrat kontrakt, datum och plats för UFC-debuten, står långt fram i ledet, och samtidigt fortsätter gym som Allstars sin satsning med både svenska och internationella fighters. Flera har redan satt sitt avtryck i UFC, medan andra står och knackar på dörren.

Jag tror dock inte att nästa svenska superstjärna kommer från någon av de svenska storstäderna. Nej, jag tror att nästa svenska UFC-stjärna kommer från Halmstad: Samuel Bark.

– Jag är redo att hoppa in i UFC direkt, vilken chans som än ges. Jag är ju fjäderviktare och cuttar egentligen inte särskilt mycket vikt, men jag kör likväl i lättvikt om de behöver mig. Jag går upp till weltervikt, mellanvikt, vad som helst – ge mig bara chansen så kommer jag visa att jag är värd den!

Plötsligt är vi där. Mitt bland de heta dammiga gatorna i Thailand, omgivna av kokosplantager och hör gongongen ljuder bland publik i linnen tryckta med “Chang Beer”. Varje gång Samuel Bark slåss lyckas han kapsla in känslan av det thailändska arvet.  Om det är hans höga guard, musiken som följer honom, eller hans val av att troget slåss i shortsen som ger mig den känslan vet jag inte. Jag vet bara att jag vill se mer av det. 

– Jag är inte i buren för att kramas, jag är där för att göra skada och bjuda publiken på spektakulära knockouts – precis som UFC gillar det.

Samuel Bark gör ett intryck på mig som inte många fighters gör. Hans stil är lika delar rå som publikfriande. Varje slag, varje steg han tar känns som ett eko av de otaliga timmar han tillbringat i de thailändska gymmen. Hans lowkicks ekar ut genom tv-skärmen och får oss i Sverige att rygga tillbaka.

– Min thaistil och all den erfarenheten jag tar med mig från Muay Thai hade varit något unikt i UFC. Jag har gått den hårda vägen, tränat riktig thaiboxning old school style under Sangtiennoi. Ta inte mitt ord för det, fråga legendarer som John Wayne Parr och Enson Inoue om de tycker jag är redo och hör vad de säger. Jag är beredd att ta med mig den mentaliteten från Thailand hela vägen in i UFC-oktagonen och upp mot världstoppen.

Vi pratar trots allt om MMA. De flesta fighters som klättrar snabbt på karriärstegen inom MMA följer ett bekant mönster: De har sedan ung ålder fostrats i brottningens hårda skola, inte sällan i bergen under gamla regimers styre, för att sedan förvandla sin brottning till dominans.

Brottningen är inte längre bara en del av sporten, utan har under det senaste decenniet blivit själva grunden för att nå framgång. Så när Samuel Bark kliver in i buren har många tvivlare i tv-soffan redan sin bild klar: ”Stå upp kan han, men vad händer när han väl hamnar på marken?”

– Det är inte många som vågar stå med mig, men ingen lyckas hålla mig nere heller. Ingen kan kontrollera mig på marken. Tar de ens ner mig så studsar jag upp varje gång. Senast tog jag själv topposition på en BJJ-svartbältare och avslutade honom med armbågar.

Artikeln fortsätter – Tryck NEXT för att läsa vidare!

MISSA INTE

• BREAKING: Freddy Castro möter UFC-veteranen – på Karate Combat!
• Carina Martinsson: ”Jämlikhet och respekt genomsyrar min coaching”
• Coachens chockbesked: Så här många matcher kan Jon Jones kan ha kvar!