Nyheter

TV4 sågar Khamzat Chimaev i videoinslag: "Knähunden"

Publicerat 17 september, 2022

By Sebastian Vendel-Martinez

Den svenske UFC-stjärnan Khamzat ”Borz” Chimaev (12-0) radade förra helgen upp karriärens tolfte raka seger – det var dock inte därför han uppmärksammades av TV4.

Det var i den delade huvudmatchen på UFC 279 som Khamzat ställdes mot Kevin Holland. Matchen blev kortvarig då Khamzat omedelbart fick ner Holland till mattan och sedan ströp ut honom med en D’arce choke.

Ursprungligen skulle Khamzat ha mött Nate Diaz, men matchkortet ändrades om i sista stund på grund av en grov viktmiss – något svenskens team tagit ansvar för

I ett återkommande inslag på TV4 Sport; Kanon & Kalkon, belyses både bra och dåliga delar av sportvärlden. 

TV4 sade inte ett ord om självaste matchen Khamzat gick eller faktumet att han är en atlet utan dess like som slår rekord i UFC. Nyhetssidan valde istället att lägga allt fokus på Khamzats kontroversiella relation med Tjetjeniens tillsatta president Ramzan Kadyrov. Trots att svenskens relation med Kadyrov inte har något med sport att göra. 

– Vår svenske världsstjärna inom MMA, Khamzat Chimaev, gör mer väsen av sig utanför oktagonen den senaste tiden, sägs det i reportaget.  I helgen klarade han inte invägningen inför UFC-galan i Las Vegas. Annars har det mesta handlat om hans umgänge med Tjetjeniens tillsatta president Ramzan Kadyrov – han som kallas för ”Putins attackhund”. 

– Chimaev kom till Sverige 2011 men spenderar mycket tid hos Kadyrov – han som anklagas för flera brott mot mänskliga rättigheter, som misstänkts för mord, tortyr och förföljelse på bland annat HBTQ-personer. 

– Om Kadyrov är attackhunden så är Chimaev en knähund. 

Läs mer

Komplicerad situation som glöms bort av TV4

Medan alla Khamzats enastående prestationer i buren glömts bort, samt dess betydelse, så saknas en väsentlig journalistisk aspekt i TV4:s reportage. Khamzat är långt ifrån den första MMA-stjärnan att ha kontakt med Kadyrov – det är dock inte den allvarligaste missen. 

Reportaget ger en orättvis bild av en situation som är mycket mer komplicerad än den framstår gällande folk som flytt från områden som Tjetjenien. 

Att ställa sig emot personer som Kadyrov sker inte riskfritt. I Europa finns ett stort antal exempel på människor med tjetjensk bakgrund som varit kritiska mot regimen som försvunnit eller mördats. 

Under sommaren 2019 mördades Zelimkhan Khangoshvili i en park i Berlin. Khangoshvili var en etnisk tjetjensk georgier som deltagit i separatiströrelser i Tjetjenien. Tysk domstol hade starka misstankar om att den ryska staten var inblandad Khangoshvilis mord. 

I januari 2009 blev den tjetjenske, regimkritiske flyktingen Umar Israilov mördad nära sitt hem i Wien, Österrike. Israilov var en före detta livvakt till Kadyrov som hade flytt till Österrike efter att ha börjat kritisera ledaren. Den österrikiske parlamentären Peter Pilz anklagade Kadyrov för att ha placerat agenter i Österrike för att tysta regimkritiska tjetjener i landet. 

Sedan 2011 har fem tjetjener mördats i Turkiet under mystiska omständigheter, nästa alla knutna till grupper som skulle kunna ses som kritiska eller hotfulla mot Kadyrovs regim. 

Medan yttrandefrihet är något som kan tas för givet i Sverige är det definitivt inte likadant i alla delar av världen. Sverige representerar inte hela världen och svenskar har privilegier som majoriteten av världens befolkning inte har. Detta glöms väldigt ofta bort i svensk media. 

Fri tillgång till information i Sverige bör utan tvekan medföra kritik mot personer i maktpositioner och i rampljuset. Det bör dock även göras med en komplett, utbildad granskning av känsliga situationer som ej bör svartmålas och förlöjligas med ljudeffekter. 

Vad tyckte du om videoreportaget TV4 gjort om Khamzat Chimaev? 

ANNONS