Connect with us

Exklusivt

”Man blir tårögd” – så ser vi tillbaka på årets svenska MMA-match

Publicerat


Nyheter

”Man blev tårögd” – så ser vi tillbaka på årets svenska MMA-match: Gustafsson vs Lampinen

Publicerat 9 juni, 2023

By Sebastian Vendel-Martinez

Foto: Stefan ”Salt & Pepper” Romare

För första gången i Sverige luktar MMA-buren blod. En märkbar doft av järn pryder buren efter huvudmatchen på Fight Club Rush (FCR) 16 där svenske Andreas ”Bane” Gustafsson och finske Toni Lampinen skapat historia och bjudit på något utan dess like.

Som numera känt så brakade helvetet loss tidigt. ”Bane” fick in en tidig krok som öppnade ett sår vid Lampinens ögonbryn men inte långt därefter träffade finnen med en brutal armbåge som bröt sin motståndares näsa.

Just när det såg ut som att Gustafsson skulle avsluta via en tidig TKO så tog Lampinen sig upp och bjöd på stenhårt motstånd medan han tog emot slag som hade sänkt de flesta lätt tungviktare.

Jörgen Hamberg, som coachade Gustafsson under det skoningslösa kriget, kunde knappt tro sina ögon medan han såg allt utspela sig.

– Detta var den sjukaste match jag coachat, berättar Hamberg för Maximum Sports. Vi hade en tanke att Toni skulle få svårt att rent fysiskt stå emot men där gick vi bort oss. Visar också det vackra i sporten, är man tillräckligt bra tekniker och kan bifoga skada så kommer fysiska företräden fort jämnas ut. Det är inte en kraft mot kraftidrott utan den är sofistikerad och intrikat i sin komplexitet. Man ser även så tydligt hur mycket det mentala spelar in.

– Detta var ett krigarhjärta mot ett krigarhjärta och de var båda så mentalt starka och motiverade att utkomsten blev denna fantastiska match. Jag njöt, jag förfärades, jag skrämdes, jag var frustrerad, jag fann hopp i ett sådant tempo och i sådan blandning att jag efteråt kände det som jag själv gått matchen. Helt överväldigad men ödmjuk att fått vara där och upplevt denna historiska match.

I den andra ronden var kanvasen täckt med bägge fighters blod och frågan var hur länge kämparna skulle kunna stå på benen. För Gustafsson, som gick ner till weltervikt för första gången i karriären, kände han inte att han kom igång förrän blodet började flöda.

– Det är första gången jag går ner till 77, jag blir trött fort, berättar Gustafsson för Maximum Sports. Jag klippte 14 kilo och det kändes, jag var ganska avtrubbad. Det kändes som jag inte vakande till förrän det kändes riktigt blodigt. Jag brukar kunna grisa på i tre ronder och ta det ganska bra, nu blev jag trött redan i första. Det var bara att överleva och kriga.

Båda två träffade med hårda slag men mot slutet av den andra ronden blev det för mycket för Lampinen, som säckade ihop mot buren. Efter ett par slag från Gustafsson bröts matchen och historian var skapad.

”Har aldrig sett sånt live”

Trots en storslagen, blodig vinst så var ”Bane” inte helt nöjd med sin prestation.

– Jag är ju så jävla självkritisk som heter duga, säger Gustafsson. Jag ser bara alla misstag jag gör i princip. Jag måste sluta blocka slag med mitt huvud. Men överlag är jag ganska nöjd, jag tycker jag har förbättrat min striking och tycker jag fick in ett par ganska bra kombinationer, en fyra, femma och sexa ibland. Det är fortfarande mycket att jobba för, svårt att hålla garden när jag blir trött.

Faktumet att matchen svängde och var så pass blodig för bägge fighters gjorde dock den betydligt mer publikvänlig.

FCR-promotorn Zlatko Ostrogonac sögs in i den galna atmosfären och konstaterar att Gustafsson vs Lampinen som den bästa MMA-matchen i Norden.

– Det var en helt sjuk upplevelse, jag har sett sådana matcher på tv men har aldrig sett sånt live, berättar Ostrogonac för Maximum Sports. Jag såg publiken bli helt galen. Det är kanske inte den mest tekniska matchen, men det är den bästa kampen vi haft i Norden. Att Lampinen kom in som så stor underdog men ändå gjorde en så bra insats, det är så sjukt. Det enda ordet jag tänker är ”respekt” för bägge grabbarna, för allt de lämnade i buren, det var helt otroligt.

Läs mer: Här streamar du Bellator MMA i Sverige – helt gratis

”En uråldrig krigsskådeplats”

Givetvis finns det många andra minnesvärda och klassiska matcher som utspelats i Sverige. Årets svenska MMA-match 2021 ägde rum på FCR 9 då Jonny Touma och Zoran Milic krigade i tre ronder. Det slutade i en vinst på delat domslut i Toumas favör, men alla i arenan var utan tvekan vinnare.

Lättviktsmatchen mellan Tobias Harila och Adam Westlund på Superior Challenge 21 i november 2020 var också en drabbning som aldrig kommer glömmas. Det var ännu ett jämnt, våldsamt krig där momentumet svängde fram och tillbaka.

Hamberg var på både Harila vs Westlund och huvudmatchen på FCR 16 och gjorde sitt bästa för att sätta ord på vad Gustafsson vs Lampinen betyder för nordisk MMA-historia.

– Jag hade ju äran att medverka på Harila vs Westlund som var en episk kamp även den, säger Hamberg. Uttrycket att det finns inga förlorare i dessa urladdningar som är täta och så skrämmande jämna att man hela kampen igenom har hjärtat i halsgropen. Exakt det är ju varje matchmakers dröm. Denna var dock upplevelsemässigt större då man inte förväntade sig denna batalj, blodet och de båda männens vansinniga styrka mentalt. Det var inte en teknisk match utan en uppvisning i tjurskallig uråldrig nordiska krigarstyrka som gjorde mig förtjust, stolt och hoppfull.

– Det finns fortfarande i vårt DNA och jag förstår precis varför ryssarna backade ut ur Finland under andra världskriget om det fanns en miljon Toni Lampinen där. Efter matchen såg vi en sådan respekt och ödmjukhet för varandra att man blev tårögd. Denna match hade verkligen allt man kan önska sig och jag har aldrig sett ett större nordiskt MMA möte. När jag klev in i buren efteråt så var upplevelsen som jag kan tänka mig en uråldrig krigsskådeplats. Vadade ut på mattan som varit vit men nu täckt av blod. Stanken av blod och svett, marinerade blodbestänkta krigare utan rena fläckar på sin kropp. Var det så Vikingarna upplevde sitt inträde i Valhall? Jag har ingen aning men känslan av att man stod vördnadsfull inför dessa två krigares uppoffring var så påtaglig. Nästan religiöst begrundande vad man sett.

 

 

     Visa detta inlägg på Instagram           

 

Ett inlägg delat av FCR-Fight Club Rush (@fcr.mma)

Då Gustafsson bröt näsan kommer det ta ett par månader innan han kan återvända, men Ostrogonac avslöjade att hans nästa match kommer att äga rum i polska KSW i höst. Ostrogonac hoppas dock på att se ”Bane” tillbaka i FCR till FCR 18 i slutet av november.

För Lampinen meddelar Ostrogonac att dörren till FCR står öppen och att finnen med än gärna är välkommen tillbaka.

Jämförelser med vikingakrig och ingångar till Valhall har dragits på alla möjliga håll och kanter. Gustafsson ser likheterna, men anser att det finns andra paralleler som är mer genuina.

– Det är en jättehärlig känsla, konstaterar Gustafsson. Man vet ju liksom att det var en sådan jävla match för publiken. Man vet ju om att det var ett jävla blodbad och folk tycker det är kul. Man jublar ju inombords, det stämmer absolut. Jag gjorde ett bra krig men jag dog inte, så jag får leva med skammen av att vara vid liv. Men man kan ändå dra paralleler till medeltida slag. Vi slåss tills vi dör. Den känslan får man ju också. Jag ger inte upp, det spelar ingen roll hur skadad jag än blir, jag skulle aldrig ge upp. Den skammen skulle förfölja mig resten av mitt liv, jag skulle aldrig förlåta mig själv.

Givetvis är detta den högst vördade vinsten i Gustafssons karriär. Han kan uppskatta matchen både som utövare men även som ett fan av sporten

– Jag rankar den här först, såklart, berättar Gustafsson. Den här matchen hade allt. Det var ju säkert den absolut blodigaste matchen i nordisk MMA-historia. Den hade det mesta. Sedan tar jag inget ifrån någon annans match, men det här tar ju priset. Det kommer eka högt och länge. Jag hoppas framförallt för min del att det kan leda till något större. UFC var väl jättenöjda och skulle lägga ut den som en gratis fight på youtube, det är jättebra, då kan vi få en helt annan spridning. Det är klart att amerikanerna gillar sådant också. Jag hoppas också att det kan ta Toni någonstans också, han gjorde också en väldigt bra match. Jag missunnar inte honom fame för den matchen, men man får inte glömma att jag vann matchen.

Gustafsson har rätt om mycket. Lampinen förtjänar evig respekt för mötet och medan alla inblandade var vinnare på ett eller annat sätt så är det trots allt ”Bane” som var den bättre fightern. 

Oavsett är det dock något som kommer att eka i historieböckerna och som definitivt aldrig kommer att glömmas. 

Läs mer

Hur minns du Gustafsson vs Lampinen?


Se till att kolla in vår engelskspråkiga systersida Frontkick.online och prenumerera på vår YouTubekanal för de bästa svenska kampsportsvideorna!

ANNONS

Fler Nyheter